Att svenska myndigheter satt i system att svika några av samhällets mest utsatta, invandrarbarnen, har Gellert Tamas med all önskvärd tydlighet visat i sin bok De apatiska.
Nu gör en annan lysande journalist, Lars Åberg, en liknande sak med Rädda Barnen (om än i mindre omfattning). Åberg klär av Rädda Barnen och visar upp en ynkligt feg organisation som bara är intresserad av att hålla sig väl med förtryckarna och fullständigt skiter i offren.
Det finns inget hedersvåld. Fattiga muslimer kan inte göra fel. Om fakta säger motsatsen, stryk och förtig.
Nej, det är inte Jan Guillou som säger det den här gången. Det är Rädda Barnen.
De vill inte vara rasister men blir det i samma stund de påstår att de värden som gäller för barn med svenska rötter inte gäller för dem med rötterna kring Medelhavet eller i Afrika. För de har fel: de tjejer som får välja själva går hellre på disco än stannar hemma och diskar, oavsett var de själva eller deras föräldrar är födda. De bär hellre bikini än burka. Och de tycker inte om att få örfilar eller kastas ut från balkonger, ens för att rädda familjehedern.
Fy fan för dessa kulturrelativistiska kräk med sina tv-galor och sparbössor.
torsdag 15 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar